Imorgon.

12 är det sagt att vi ska & kolla lägenheten, men ska ringa runt 09 & kolla om vi inte kan ta det tidigare kanske. Orka vänta. På ett sätt är det ju faktiskt tråkigt att behöva flytta, men samtidigt så gör det inget alls. Jag tror det bara blir bättre & bättre. Nu har vi bott här i ca 3 månader, visst det är inte så jätte länge men det är 3 månader förr oss, ihop, tillsammans, vårat hem. En del tycker väl att det är tidigt, en del tycker säkert något annat. Men det är ju inte mitt problem, det är deras. Älskar varje dag utav det & jag fylls med så mycket varje dag jag inser att det är så här mitt liv är, vårat liv. Vi vaknar varje morgon intill varandra, äter frukost tillsammans. Efter det skiljs våra timmar åt & vi ses då & då under dagarna, eller inte alls. Jag lagar mat, & vi äter middag varje dag tillsammans, antingen vi 2 eller tillsammans med våra vänner. Men varje kväll innan vi går till sängs för att sova, tillsammans, kollar vi tv, tar promenader, tjatar eller bara är, bara vi. Jag älskar det. Jag är så glad över att det är vi som har varandra, att det är mig han delar sitt liv med, sitt kommande barn med., & jag med honom. Alla saker han gör för mig. Utan honom fattas en del av mig, utan honom är jag inte hel. & jag älskar det, fast han är så knäpp som han är...